Mindfulness
har blivit ett riktigt modeord och kommer i alla dess former. Jag brukar bli
lite anti just alla sådana trender och måste erkänna att jag kämpade med
Mindfulness också i början. Inte minst för att det presenteras som en universallösning
på nästan vad som helst. Samtidigt har det ju fått mig att undra just varför
det presenteras som svaret på allt.
Mindfulness
är en version av meditationer som utövats inom Buddhismen väldigt länge och
handlar om att träna vårt sinne och hjärna. Mental träning med andra ord.
Varför behöver vi träna vår hjärna då? För mig föll inte det på plats förrän
jag fick chans att fördjupa mig i evolutionspsykologi. Då insåg jag att vi
utrustats med en ganska knepig hjärna som ställer till det en hel del för oss
och att mycket av det som gör det svårt är automatiska processer som utvecklats
evolutionärt för att säkra vår överlevnad. Sättet vi kan styra över dessa automatiska
processerna är genom att medvetandegöra dem och det är genom vårt medvetande
som vi kan skapa större kontroll över oss själva och vårt inre liv. Det här
kräver dock träning.
På
samma sätt som vi går till gymmet för att träna våra muskler fungerar medvetandet
som en muskel som behöver hållas i trim. Ju mer vi tränar ju lättare det går.
Lång tids regelbunden träning bygger också upp en förmåga som vi kan luta oss
emot även när vi tränar mindre.
Vad
handlar detta om då?
Jo,
vår organism är fokuserad på överlevnad. Det innebär att både kropp och hjärna
prioriterar det. Samtidigt har vårt samhälle förändrats oerhört fort på bara
några århundranden och vår hjärna har inte hunnit med. När du blir stressad så
drar automatiska överlevnadsprocesser igång i hjärnan på samma sätt som de
gjort i årtusenden. Vad som är annorlunda är vad som stressar oss. Förr var det
hot mot vår överlevnad såsom vilda djur eller andra folkstammar som attackerar.
Idag är det snarare fyllda mejlboxar, renoveringsprojekt och fyllda agendor som
stressar. Hjärnan reagerar dock på samma sätt. Vi kan inte designa om hjärnan men
vi kan jobba med vårt medvetande och det är här mindfulness handlar om.
Vad
är mindfulness?
Mindfulness
är medveten närvaro, eller härvaro som ett bättre ord. När vi utövar mindfulness
så förankrar vi vårt medvetande i nuet. När vi övar på det kan vi välja ett
specifikt ankare såsom vår andning eller hur något känns i handen. Då tränar vi
en hjärna som ständigt bombaderas med impulser till att parkeras i nuet. Så
istället för en hjärna som tänker på det som hänt eller som det som ska hända
så ger vi oss en chans att landa i det som är just nu och ta in det till fullo.
För överhettade hjärnor ger det en välbehövlig paus.
Mindfulness
känns obehagligt
Då
och då möter jag personer som upplever det här med att träna sig på att vara i
nuet som obehagligt. Jag kan själv känna det ibland. För hjärnans
överlevnadsprocesser driver på oss att hela tiden vara uppmärksamma och vaksamma
på vad som kan hända. Att stanna upp och bara vara i nuet däremot kan gå helt
emot hjärnans automatiska impulser, särskilt om vi är riktigt stressade. Det är
det som gör det knepigt. För det går emot vad som känns rätt. Både kropp och
hjärna ger signaler på att skynda på, inte stanna upp, jobba vidare så att vi
kommer bort från det som är hotfullt. Men dagens samhälle är inte den typen av
hot som vi ska komma bort ifrån.
Så
vad händer när vi landar i nuet och i kroppen?
Jo,
vi kan bli varse om saker som vi inte var innan som vi också kan uppleva som
hotfullt. Vi kan plötsligt bli uppmärksamma på hur trötta vi är eller att vi
känner oss ledsna och ensamma. Det är inte alltid insikter som vi vill ha.
Särskilt om strategin att skynda vidare är väl befäst i oss. Jag är t.ex. en
person som klarat mig genom livet genom att helt ignorera vad kroppen
signalerat till mig, vilket har inneburit att båda stänga av fysiska
upplevelser och känslor. Att då stanna upp och lyssna in mig själv blev att
helt plötsligt möta så mycket som jag inte ville möta.
Kan
Mindfulness bota allt?
Nej,
Mindfulness är ingen universalmedicin. Forskning visar att träna sig i
mindfulness kan minska symptomen på depression, ångest och kronisk smärta. Det
finns många fler forskningsstudier som visat effekt på en rad andra åkommor men
som fortfarande inte är tillräckligt välgjorda för att man ska kunna veta vad
det är som orsakar positiva resultat. Det flera studier visar är att regelbunden
mental träning leder till förändringar i hjärnan och framförallt minskad
aktivitet i amygdala, den delen av hjärnan som främst aktiverar de automatiska
överlevnadsprocesserna. Det skulle tyda på att Mindfulness hjälper oss att vara
mindre reaktiva över lag, inte bara när vi övar. Precis som gymträningen bygger
muskler som gör oss starka i en rad andra sammanhang verkar Mindfulness fungera
på liknande sätt.
Ofta
möter jag ambitiösa människor som vill lära sig bli mer effektiva och maxa sin
potential. De blir ofta besvikna när jag istället försöker lära dem att göra
saker långsammare och med mer närvaro. Men det är precis så Buddhistmunkarna
utövar Mindfulness. Långsamt och medvetet. Och tvärtemot vad vår hjärna säger
oss så blir vi mer effektiva när vi gör det. Vi glömmer inte lika lätt. Vi kan
ta in fler perspektiv. Jobba med mer komplexitet. Och dagens samhälle kräver egentligen
att vi kan ta oss an ganska komplexa processer och kunna tänka i många led. Och
för att kunna göra det med dagens hjärna behöver vi alltså sakta ner och
tillåta närvaro och reflektion. Precis tvärtemot de impulser vår hjärna sänder
ut till oss.
Referenser:
https://news.harvard.edu/gazette/story/2018/04/harvard-researchers-study-how-mindfulness-may-change-the-brain-in-depressed-patients/